Batscan logo Innovativ teknik sv-Flagen-Flag


Sök på techtrade.se
Live Search

Mäta ström med EMC


Elenergi är dyrt!

Observera att EMC-Programmet mäter egentligen bara en enda sak, nämligen tid (med EMC-Contollern som själv mäter tid med hög noggrannhet, mäter programmet ingenting alls). Alla övriga värden är beräknade från den uppmätta tiden och kända konstanter. Även strömmen kan beräknas om spänning och effektfaktor är kända.

 


EMC beräknar fas- och last-strömmar.

EMC-programmet beräknar fasströmmar (eng. phase current) vid olika inkopplingsalternativ.

9 olika strömmar visas, var och en av dessa förutsätter att hela effekten är fördelad mellan faserna på ett visst bestämt sätt. I vekligheten, t. ex i en villa, är dock effekten oftast fördelad över flera belastningar med olika inkopplingssätt.

I praktiken blir därför strömmätning med EMC-programmet mest användbart för att beräkna strömmen som krävs av enskilda förbrukare. Detta kan vara bra för att kunna bestämma vilken säkringsstorlek som behövs.

Effekt = Spänning × Effektfaktor × Ström

Effekten "mäts" av EMC-Programmet.

Spänningen antas vara konstant, 400/230V är normalt i Sverige. Detta värde kan justeras om du har tillgång till en voltmätare.

Effektfaktorn är förhållandet mellan aktiv och skenbar effekt. Detta skall helst vara 1,0 vilket det nog också nästan är i de flesta villor.

Strömmen beräknas.


 

I kolumnen '@ Y (Amp)' visas fasströmmarna som uppstår då den uppmätta effekten är fördelad över 1-3 lika Y-kopplade belastningar (= anslutna mellan fasledare och nolledare).

  • Raden '1-phase' visar strömmen då endast en fas används (L1, L2 eller L3).
  • Raden '2-phase' visar strömmen per fas då belastningen är jämnt fördelad över två faser.
  • Raden '3-phase' visar strömmen per fas då belastningen är jämnt fördelad över tre faser (symetrisk Y-koppling).
Vid Y-koppling är strömmen genom belastningarna lika med fasströmmarna.

 

I kolumnen '@ D (Amp)' visas fasströmmarna som uppstår då den uppmätta effekten är fördelad över 1-3 lika D-kopplade belastningar (= anslutna mellan fasledare).

  • Raden '1-phase' visar strömmen då endast ett par av fasledarna används (L1-L2, L1-L3 eller L2-L3).
  • Raden '2-phase' visar strömmen i den gemensamma fasledaren då belastningen är jämnt fördelad över två par av fasledarna. Strömmen i de andra två faserna blir i detta fall samma som strömmen genom belastningarna, Load (A).
  • Raden '3-phase' visar strömmen per fas då belastningen är jämnt fördelad över tre faser (symetrisk D-koppling).
Vid D-koppling är spänningen över belastningarna roten ur 3 (ca 1.7) gånger högre än vid Y-koppling.

 

Olika inkopplingsalternativ.


 

Y-kopplad belastning.

Belastningarna är inkopplade mellan en av fasledarna och nolledaren. Spänningen över belastningarna blir då normalt 230V (i Sverige).

Vid symetrisk Y-koppling är tre lika belastningar kopplade mellan varsin fasledare och en gemensam nollpunkt. Spänningen i nollpunkten är 0V och denna kan vara kopplad till nolledaren, men behöver inte vara det.

Osymetrisk Y-koppling är alla övriga fall då 1-3 belastningar (men ej 3 lika) är inkopplade mellan varsin fasledare och nolledaren som då måste vara ansluten.

 


 

D-kopplad belastning.

Belastningarna är inkopplade mellan två fasledare. Spänningen över belastningarna blir då normalt 400V (i Sverige).

Vid symetrisk D-koppling är tre lika belastningar inkopplade som visas i figuren.

Osymetrisk D-koppling är alla övriga fall då 1-3 belastningar (men ej 3 lika) är inkopplade mellan fasledarna.

Nolledaren används ej vid D-koppling.